Onsdagen den 25 november hade jag lovat att hälsa på på Carl & Henrys förskola Sjöglimten. Egentligen var det sagt att jag skulle vara där en hel dag men det fick bli en eftermiddag, jag måste ju jobba också. Klockan 13 anlände jag till förskolan och Carl som hade väntat jättelänge ropade "Här kommer min mamma och hon är såååå coooool". Sånt värmer kan jag lova. Henry blev också väldigt glad att se mig men blev lite mer svartsjuk när de andra barnen ville prata med mig. Carl & Henrys förskollärare Karin hälsade mig välkommen och berättade att de var två man kort under eftermiddagen. Därför var de extra glada att jag skulle hälsa på och hoppades att jag skulle vilja hjälpa till lite. Självklart ville jag det, utan att egentligen veta vad jag gav mig in på. Eftersom förskolan anammar utomhuspedagogik skulle eftermiddagen spenderas utomhus. Karin åkte hem och kvar blev jag med förskollärare Anna. Eftermiddagen gick rasande fort. Barn skulle lekas med, kissas, bajsas, hållas varma och ges mellanmål. Det var jättekul att se Carl & Henry i sin miljö som de ändså spenderar en hel del tid på. Det var också jättespännande att träffa deras kompisar. Förskollärare Anna hann jag inte byta så många ord med. Men jag är glad att det finns så många som vill jobba med våra barn och jag är imponerad över det jobb de utför. Vilket tålamod och pedagogik de måste besitta. Jag var helt slut efter min eftermiddag på dagis. Jag somnade i soffan efteråt. Men väldigt lycklig för att ha fått vara med. Jag kan fortfarande höra Carl & Henrys kompisar ropa "Carl & Henrys mamma Anna" efter mig......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar