torsdag 6 januari 2011

Jag har gjort det igen!

För drygt ett år sen skrev jag här på bloggen om min viktminskning.
När jag för drygt ett år sen blev gravid igen måste jag erkänna att jag blev lite orolig vad som skulle hända med vikten.
Helt naturligt så går man ju upp x antal kilo när man väntar barn.
Jag visste dessutom att det här skulle var min sista graviditet. Vilket nog bidrog till att jag unnade mig lite extra.
Med Carl gick jag upp 12 kilo och med Henry gick jag upp 15 kilo så jag uppskattade en viktuppgång på 18 kilo den här gången.
Vågen stannade på 17,2 kilo när det var dags för förlossning.
Den varma sommaren hade gjort att jag bundit en hel del vatten.
Kilona som jag samlat på mig både under Carls och Henrys graviditet har jag relativt enkelt blivit av med. Men till saken hör att då har jag haft lite för många kilon vid start.
Den här gången hade jag precis gått ner till min målvikt innan jag blev gravid.
Så när kroppen läkt efter förlossningen började min kamp mot kilona igen.
Jag har försökt att unna mig lagom med godsaker och motionerat mycket.
När Eric föddes köpte jag ett löpband till mig själv i present.
Och det är mycket tack vare det jag kunnat motionera så mycket.
Med tre barn och en hårt arbetande make är det inte lätt att få tiden att räcka till till träning.
När man dessutom ammar dygnet runt ibland varje timme är det till och med omöjligt att ta sig ut för att träna.
Jag insåg rätt snabbt att jag inte skulle hinna iväg till gymmet. Det var med stor sorg jag sa upp mitt gymkort i höstas.
När Henry måndag-onsdag är på förskolan och Carl är i skolan går jag i stort sett alltid långpromenader med Eric i vagnen.
Jag försöker att varje dag gå till Carls skola och på helgerna när Tore är hemma blir det en del promenader. Ibland med Eric ibland utan. Man kan gå på ett helt annat sätt utan vagn. Särskilt nu när det är vinter och inte alltid plogat överallt.
Resten av motionen har varit på mitt kära löpband. I början innan kroppen var riktigt i form blev det raska promenader. Nu när det gått längre tid efter förlossningen använder jag löpbandet till jogging. Jag alternerar promenader, snabbare jogging med längre joggingsträckor.
Dagen innan julafton sprang jag min första mil på löpbandet efter att Eric kom. Det gick inte rekordfort men jag sprang hela tiden och är så nöjd.
Jag försöker springa 3-4 gånger i veckan och promenera så fort tillfälle ges.
Har det gett nåt resultat då?
JA, ett par dagar innan julafton hade jag gått ner 19,5 kilo!
Sen kom jul och nyår och det är ju en tid då man unnar sig en massa. Men jag kombinerade detta med att röra på mig så jag har fortfarande gått ner 19 kilo.
För att bli helt supernöjd har jag ett par kilo kvar, men det är nära nu....
Mitt mål är att jag ska nå denna vikt till min födelsedag 3 mars.
Håll tummarna att jag lyckas!

Året som gått....2010

Jaha, då har ett helt år till gått.
Tänkte försöka minnas tillbaka lite och summera det.
Nio månader av tolv var jag gravid med Eric. En efterlängtad graviditet. Min önskan hade varit att bli gravid något halvår tidigare men när det inte blev så släppte jag tanken på att bli gravid. Därför blev det positiva graviditetstesten i början av 2010 lite överraskande. Men väldigt glädjande såklart.
Jag hade en snäll graviditet utan några större krämpor. Det är klart att jag mot slutet var tung och svullen. Det blev också värre av att det var en väldigt varm sommar.
Innan sommaren kom hann jag med en tripp till Barcelona med tjejkompisar. Det var en superlyckad resa. Jag är helt såld på staden och vill gärna ta med Tore nästa gång.
Familjen gjorde också en resa till Side i Turkiet. En vecka med sol, bad och god mat. Dvs en skön semester.
Vi gjorde inga större sommarsemesterresor detta år. Sommarens höjdpunkt blev Legoland som vi besökte med familjen Lindstrand.
Vi var i Danmark i tre dagar och bilade ner. Det var förmodligen en av sommarens varmaste dagar men det berörde inte barnen som stormtrivdes där.
Och jag själv är posistivt överraskad. Jag tycker att det var väldigt välordnat och fint på Legoland och kan mycket väl tänka mig att åka tillbaka.
Carl fyllde 6 och Henry 4 år denna sommar. Med tanke på mitt höggravida tillstånd fick barnen ha ett gemensamt barnkalas på Busfabriken. Det blev jättelyckat!
Dagen efter Henrys födelsedag föddes vår tredje son Eric och vår familj blev komplett.
Det blev en stor omställning för familjen med en liten bebis. Man hade ju liksom glömt bort lite hur det livet var med en liten bebis. Blöjbyten, konstant amning, brist på sömn m.m. Men som vanligt när det gäller barn så får man så mycket positivt tillbaka att man orkar hur trött man än är.
Carl och Henry hade verkligen längtat efter sin lillebror och det har inte varit några problem sen Eric kom. De avgudar sin lille bror och är jättegulliga mot honom.
Carl slutade på förskolan för att börja i förskoleklass. Det var stort för honom och på kort tid blev han en stor kille. Han kom in i en tid som man kallar "förpuberteten". Så nu har vi fått en liten föraning om hur det kan bli när han kommer in i den riktiga puberteten....
Årets sista månad innehöll dop för Eric och julfirande hemma hos oss. Väldigt fint och mysigt.
Nu ser vi fram emot 2011 och vad det har att erbjuda.....