Det är ingen hemlighet att jag sen i somras kämpat för att bli av med de extrakilon jag lyckats samla på mig under ett antal år. Närmare bestämt 8 år.
Efter semesterbilderna i somras bestämde jag mig. Måttet var rågat, nu fick det vara nog, den person jag såg på korten var inte den jag ville vara.
Den 1 augusti började min målmedvetna kamp för att minska kilona, framför allt de kilo fett jag hade. Jag var inte intresserad av att testa någon mirakelkur som bara skulle göra att jag tappade vätska i kroppen och som så fort jag slutade med dieten skulle få mig att gå upp i vikt igen.
Jag var ute efter något mer bestående.
Därför började jag träna. Jag tränade mycket och jag började sakta men säkert bli av med några kilon. Som den otålige person jag är, tyckte jag att det gick alldeles för sakta med tanke på insatsen. Dvs alla svettiga träningspass.
För att öka på viktminskningstakten slutade jag att äta godis, kakor och efterrätter i början av september.
Då hände det saker, kilo efter kilo försvann. Det roligaste är att de flesta av dessa kilon var rent fett.
Nu har det gått 20 veckor sen jag började träna och jag har gått ner nästan 12 kilo!
Träningen har mestadels bestått av löpning, crosstrainer och styrketräning men även stavgång och vanliga promenader. Fem till sex dagar i veckan har jag tränat. Mestadels på mornarna eftersom det varit enklast för mig att hitta tiden då.
Det är en sådan befrielse. Helt plötsligt kan jag tycka att det är skönt att springa, men det är ju inte så konstigt, jag har ju 12 kilo mindre att bära på.
Jag är så glad över viktminskningen men också att jag förbättrat konditionen.
Förra vecka sprang jag en mil på 58 minuter. Det var första gången jag sprang en mil och jag är jättenöjd med tiden.
Nu har jag nått min målvikt och det som återstår är att se till att bevara den.....jag ska fixa det också!!!
fredag 18 december 2009
Två veckors ledighet!
Äntligen är det dags för lite långledighet efter en låååång höst utan längre ledighet.
En höst med turbulens och ovisshet på jobbet. Nu är ovissheten borta för ett tag och det är fullt upp med det projekt jag är involverad i på jobbet.
Därför känns det extra skönt med lite ledighet så här kring jul och nyår.
Eftersom jag har rätt många föräldrapenning dagar kvar på både Carl och Henry har jag valt att ta ut lite sådana. Man vill ju inte att de ska brinna inne...
Så nu väntar hela två veckor av ledighet och umgänge med min familj.
Kanske blir det lite jobb under dessa veckor men då hemifrån och de tider som passar mig. Det är svårt att släppa helt.....
Resten av tiden ska jag bara använda till att träffa min familj, släkt och vänner. Och såklart bara vara och inte göra någonting, bara göra det som faller en in.
Jag hoppas på fint väder så vi kan vara ute mycket.
Lite träning hoppas jag kunna få till också.
Så det blir nog inga problem att fylla dagarna.....
En höst med turbulens och ovisshet på jobbet. Nu är ovissheten borta för ett tag och det är fullt upp med det projekt jag är involverad i på jobbet.
Därför känns det extra skönt med lite ledighet så här kring jul och nyår.
Eftersom jag har rätt många föräldrapenning dagar kvar på både Carl och Henry har jag valt att ta ut lite sådana. Man vill ju inte att de ska brinna inne...
Så nu väntar hela två veckor av ledighet och umgänge med min familj.
Kanske blir det lite jobb under dessa veckor men då hemifrån och de tider som passar mig. Det är svårt att släppa helt.....
Resten av tiden ska jag bara använda till att träffa min familj, släkt och vänner. Och såklart bara vara och inte göra någonting, bara göra det som faller en in.
Jag hoppas på fint väder så vi kan vara ute mycket.
Lite träning hoppas jag kunna få till också.
Så det blir nog inga problem att fylla dagarna.....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)